”Anledningen till att vi har betyg är i grunden för att avgöra vem som ska få tillträde till eftertraktade utbildningsplatser eller anställningar, det vill säga ett urvalssyfte.” – Skolverket.se

Betyg, betyg, betyg. En ständig påminnelse om att skolan har ett mål för oss. Den mäter vår kunskap och kvalificerar oss för olika områden. Och även om betygssystemet också syftar till att sporra oss som ett pedagogiskt stöd för att verkligen inhämta kunskap är det naturligt att först och främst tänka vilka effekter som olika betyg kan få för våra liv. Med goda betyg kommer valfrihet. Våra lärare har speciella möjligheter att hjälpa elever fram till goda betyg:

1) De har själva nått höga betyg i grund- och gymnasieskola.
2) De kan betygskriterierna och ställer tillsammans med eleven upp en genomarbetad studieplan för att ge bästa förutsättningar för att klara det som krävs för att nå önskat mål.
3) De är bra på att förklara och ger en tydlig uppföljning av läxorna.
4) Genom deras egen resa mot bra betyg kan de inspirera eleven att fortsätta anstränga sig i tider av svårigheter.

När man gjort stora enkätundersökningar för att ta reda på hur ungdomars liv och mående ser ut, så har man sett att en ansenlig del av dem känner sig stressade av olika anledningar. Skolan brukar hamna i toppen på listan över saker som stressar och oroar tonåringar. Kanske främst för att det är då man börjar inse att det finns en koppling mellan nuvarande skolprestationer och framtida utbildningar och yrkesliv. Sedan går det inte att komma ifrån att skoluppgifterna blir mer omfattande och krävande ju högre upp man kommer i årskurserna. Det här kan leda till att stora mängder energi riktas åt fel håll. Att få prata med en person som nyligen gått igenom samma utmaningar hjälper många elever undan den värsta stressen.

Vad ska du bli när du blir stor?”. För en del är framtiden kristallklar. Någon har vetat sedan barnsben att den ska bli läkare, politiker eller datorspelstekniker. Kanske alltihop samtidigt. För andra är framtiden inte lika utstakad. Med goda betyg ökar vår frihet att välja vår egen framtid. Det ger oss möjligheter att söka ett större urval av utbildningar och höga betyg är en merit som vi alltid bär med oss. För de allra flesta är det först i vuxen ålder som vi får en klarhet inom vilka områden våra utvecklade förmågor och intresseområden passar bäst och vilken typ av arbetsuppgifter vi trivs med. Genom att göra investeringen i skolarbetet nu ökar friheten senare.

”Genom alla lärarår har det blivit tydligt att de som lär sig studieteknik, sätter upp mål och verkligen studerar klarar av skolan på ett fantastiskt sätt medan så många idag till skillnad från förr inte pluggar hemma.” – Lärare med lång erfarenhet

När vi pratar med föräldrar gällande deras barn återkommer följande utlåtande om den moderna skolan: ”Grupparbeten, egen planering, förmågan att arbeta självständigt och i grupp samt större krav på förmågan att verbalt kommunicera gör att skolan blir mer och mer komplex att bemästra”. I en sådan tid, som dessutom bjuder på många distraktioner, är det relevant att ställa frågan: hur gör jag när jag lär mig saker? Det är en avgörande fråga. Ibland glömmer vi att reflektera över den. Då kan vi liknas vid skogsarbetaren som inte tar sig tid att slipa sin yxa med hänvisning till att han eller hon inte har tid till det. Men det är genom att slipa våra verktyg som vi kan bli effektivare och spara tid. Ord som effektivitet och fokus blir därför allt vanligare. Och medan vi inte uppmuntrar någon till att ständigt leta efter genvägar till framgång, det är på din arbetsinsats som allt i slutändan beror, tror vi på att det finns smarta sätt att hantera utmaningen på.

Studieteknik handlar om att kunna arbeta självständigt och att ta tag i saker. Det handlar också om att kunna planera sin tillvaro och att få mycket gjort. Färdigheter som är viktiga den senare delen av grundskolan men som får en ännu större betydelse ju längre upp man kommer i utbildningssystemet – och som verkligen är viktiga när man påbörjar arbetslivet. Att arbeta upp en gedigen tilltro till sina egna förmågor och att tillgodogöra sig de verktyg man behöver för att hantera sin skolgång och ett framtida arbete får effekter för hela livet. Vi tror därför på att arbeta långsiktigt och bygga upp en stark personlig plattform att stå på.

Som så mycket annat är studieteknik lätt att tala om men svårare att upprätthålla på ett disciplinerat sätt. Det är lätt hänt att man, med känslan av att man faktiskt gör någonting, skummar igenom samma samhällstext för sjätte gången trots att nyttan är i det närmaste obefintlig. Vår tids många kommunikationskanaler gör dessutom att vi utvecklar ett allt bredare fokus. Ett fokus som ger oss möjlighet att göra flera saker samtidigt och tänka många nya och kreativa tankar.

Samtidigt innebär det här bredare fokuset att allt fler ställer sig frågor som:

– Hur ska jag kunna koncentrera mig på det jag egentligen vill?
– Hur ska jag lära mig studera?
– Hur kan jag få bättre studiedisciplin?

Därför tränar alla våra lärare på att lära ut studieteknik. Hade deras egen studieteknik inte varit god sedan tidigare hade de förmodligen haft det väldigt svårt att nå de kriterier vi sätter upp för att komma ifråga för tjänsten som lärare. Genom att varje vecka se över studieplaneringen för våra elever har vi möjlighet att vänja eleven med det här sättet att studera. Vi ser att det är så viktigt då en rätt studieteknik minskar stress i skolarbetet, fördjupar känslan av att ha kontroll över sin tillvaro som gör skolgången enklare att hantera. Våra tankemönster utvecklas väldigt mycket under skolåren och vår förmåga till att fokusera på en enskild sak under lång tid är något som vi kan öva upp. Många är de berättelse från skolelever som tidigt haft ett försprång när det gäller skolarbetet men som aldrig lärt sig det här. Det kan leda till enorma svårigheter under senare delen av studietiden när det inte går att skriva en uppsats kvällen innan den ska in. Skoluppgiften känns enorm och svåröverkomlig istället för lätthanterlig med tydligt avgränsade delar som görs i tur och ordning.

Beroende på var en elev befinner sig kan vårt arbete med studieteknik ta sig många uttryck. Vanligast är att vi arbetar med följande områden:

Studieplanering
Anteckningsteknik
Inlärningsteknik
Minnesteknik
Effektiv läsning

Att arbeta på veckobasis med en av våra lärare ger alltså en naturlig rytm i läxläsningen. Genom att planera sin tillvaro och arbeta självständigt skapar ditt barn en viktig plattform för resten av livet. Vår målsättning inom det här området är att effektiviteten kring skolarbetet hjälps upp även under tiden vi inte är på plats – och lång tid efter att vi har lämnat.

”Människor kan ha två olika åsikter om sin intelligens. Statisk och stegvis ökande. Om du tror att intelligens är en förbestämd storhet, blir varje utmaning i skolvärlden och arbetslivet ett mått på hur mycket du har. Om du tror att intelligens är något som kan öka, blir samma utmaningar möjligheter att växa. Med det ena synsättet är intelligens något du uppvisar, med den andra något du utvecklar.” – Daniel H. Pink

Självförtroende. En del kan tyckas ha fått för mycket av det. Andra letar desperat efter den där tilltron till den egna förmågan som aldrig tycks infinna sig. Vad vi vet är att det är alldeles för många som växer upp utan känslan av att kunna möta en ny, stor uppgift med frimodighet. Vi vet också att självförtroende är den kanske viktigaste förutsättningen för att inte ge upp i skolarbetet och nå resultat långsiktigt. Självförtroende gör att vi hittar kreativitet att nå våra mål. Det ger oss möjlighet att våga använda de olika verktyg som vi utvecklat under livet.

Att arbeta upp en gedigen tilltro till sina egna förmågor och att tillgodogöra sig de verktyg man behöver för att hantera sin skolgång och ett framtida arbete får effekter för hela livet och vi tror därför på att arbeta långsiktigt och bygga upp en stark personlig plattform att stå på.

Varje gång vi ställs inför en uppgift kan vi bygga på självförtroendet genom att möta uppgiften och klara av den. Det stärker känslan av att vi kan hantera även nästa utmaning. Klarar vi inte av uppgiften sjunker istället vårt förtroende för att lyckas ta oss an utmaningar framöver. Att misslyckas med skolarbetet kan därför sätta djupa spår i våra liv. Vi kan bli reaktiva där vi reagerar på omständigheter istället för att proaktivt våga välja den väg i livet som intresserar oss.

Det kan vara lätt att glömma bort hur skolåldern var. Tiden kändes oändlig. Uppgifter som behövdes göras samtidigt som där fanns mycket annat som lockade. Även om såväl lärare som föräldrar berättade att skoltiden snart skulle ta slut och andra utmaningar vänta, var det inte säkert att det var något som vi kunde greppa och som motiverade oss. Uppskjutarbeteende, eller prokrastinering på psykologins språk, är en variant av ångest. Rädslan för att misslyckas med en uppgift gör att man skjuter upp den gång efter gång. Trots att man inser att den egentligen borde göras, och att det blir ännu mer stress, och närmast panik längre fram när det inte finns något annat alternativ än att göra den.

Det finns många som skyddar känslan av egenvärde genom att inte riktigt ge allt i studerandet inför ett prov. En elev som ger allt och misslyckas kan känna sig oerhört utsatt medan en elev som ansträngt sig mindre för sig själv kan försvara sig med att det inte är fel på eleven i sig utan endast insatsen – och den kan ju bättras på. Det här och liknande problem är något vi vill förändra. Att alla kan mer än de tror är fundamentet som Allakando står på. Syftet med det vi gör är att hjälpa människor fram till den här insikten. Just läxhjälp är ett område där vi på ett effektivt sätt kan arbeta med det här värdet. När vi umgås med positiva, framåtsträvande människor som har en god tilltro till sin egen förmåga är det något som smittar av sig. Det är dessutom enklare att ändra tankemönster tidigare i livet. Och det finns otaliga forskningsrapporter som påvisar hur vårt tänkande påverkas av de människor vi har runt omkring oss.

Allakando ger specifika lektioner inom området självförtroende och alla våra lärare betonar varje framsteg som eleven gör. På så sätt uppmuntrar vi våra elever att tro på sin egen förmåga.

”Jag har en son i högstadieåldern som hatar matte mest av allt. Han är inte dum, jag tror det är tvånget och tidspressen som gör att han avskyr det så.”

”På gymnasiet fick vi bara sitta framför en gammal bok och läsa, många elever undrade varför vi ens höll på med sån här matte, dem fattade inte vad dem skulle bruka det till och därför sänktes motivationen för att plugga matte, inklusive för mig. Efter att ha gått ut gymnasiet och arbetat med att bygga på fritidshuset blev matte plötsligt jätteskoj när man faktiskt insåg vad man skulle använda det till!”

För miljontals människor är utbildning en önskedröm. Andra betalar stora summor för att kunna studera. I Sverige har vi alla möjligheter att studera vad vi vill och i läroplanen står det: ”Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet.” Men något som är så i grunden positivt, utbildning, kan ge många negativa känslor. Prestationskrav, svårigheter att hänga med i vissa ämnen och stress tillhör några utav dem.

”När man i skolplanen talar om utforskande, nyfikenhet och lust att lära, talar man inom psykologin om intrinsisk motivation. Det är motivation som kommer inifrån och det är när vi drivs av den här motivationen som tillståndet flow kan uppnås. Vi blir uppslukade av ämnet vi studerar och tiden känns som att den står stilla. Ämnet övergår till att bli intressant i sig och eleven får lättare att ta tid till skolarbetet och får dessutom en ökad vilja till förbättra sitt sätt att studera. Man talar om tre viktiga förutsättningar för att en person ska nå den här graden av motivation:

1) Kontroll över studieresultatet.
2) Tilltro till att personen har tillräckliga förmågor för att nå det önskade målet på ett effektivt sätt (har vi talat om det här tidigare? Ja det har vi.)
3) Intresse av att bemästra området och inte bara nå goda betyg.

Skolan kan vara oerhört spännande och en källa till upptäckande av nya intresseområden. I mötet med en skolelev är ett av våra grundläggande mål att skapa värde inte bara för stunden utan att för lång framtid förmedla glädjen i att bemästra ett ämne. Genom att ta kontrollen över läxarbetet ökar känslan av kontroll över studieresultatet.

Insikten om att nedlagt arbete alltid för oss närmare målet skapar den positiva spiralen uppåt där eleven blir positivt uppmärksammad av omgivningen och sig själv. Kopplingen mellan arbete och resultat blir tydligt. Det känns som att bollen rullar lätt och det är nedförsbacke.

Många elever kan hamna i en demotiverande, nedåtgående spiral som ser ut på följande sätt:

1) Eleven halkar efter.
2) Studierna känns som en påminnelse om att man inte kan.
3) Man tappar tilltron till den egna förmågan.

4) Det blir inte roligt att studera.

5) Man halkar efter ytterligare.

Om du en gång har halkat efter, kan kommande uppgifter upplevas som omöjliga. Du får en känsla av att ämnet inte passar dig och utmaningen blir med tiden allt större. När vi arbetar med elever slås vi ofta av att en liten förändring i den där spiralen snabbt kan få den att gå uppåt igen:

1) Efter ett tillfälle med vår lärare så kommer eleven förberedd till en lektion.
2) Genom att komma förberedd så har eleven möjlighet att hänga med i vad som gås igenom.
3) Istället för att känna att det är omöjligt att förstå blir ämnet lättare och roligare.

4) När provet kommer har eleven något att bevisa istället för att känna att bekräftelsen på den upplevda icke-förmågan väntar som ett brev på posten.

5) För varje ny framgång vi skapar blir elevens koppling till det här sambandet starkare.

En lärare från Allakando kan hjälpa till att ta udden av prestationshetsen och istället bidra till ett långsiktigt intresse för lärande. Våra lärare brinner för sina ämnen. De har nyligen navigerat genom grundskolan med egna erfarenheter av vad som fungerade och inte fungerade. Med sitt perspektiv kan de förklara hur ämnen hänger ihop och syftet till att vi läser olika ämnen samt nyttan med dem. Den här sortens kunskap är en stor hjälp för att nå en riktning av utforskande, nyfikenhet och lust att lära. Framförallt skapas motivation när man upplever konkreta resultat.

”Det är trenden i samhället att unga människor tror man kan lära sig saker utan att avsätta tid till det.”

Förberedelse. Planering. Målinriktning. Beslutsamhet. Struktur. Det finns många ingredienser i en studieframgång. Behovet av dem blir som tydligast inför de stora proven. I vissa fall är det flera års studier som ska mätas på några få provtillfällen. Då är det inte konstigt om man är nervös! Att använda sig av Allakandos tjänster är en väg för att säkerställa att förberedelsen varit tillräcklig när det väl gäller:

1) Mötet med våra lärare ger en naturlig rytm till skolarbetet.
2) Lärarna vet vilken typ av utmaning de stora proven innebär och kan med eleven planera därefter.
3) Lärarna kan med hjälp av sin erfarenhet snabbt identifiera de mest kritiska områdena som den individuella eleven behöver lägga extra kraft på.
4) Lärarna ser till att rätt tid läggs ner inför provet.

När Sveriges regering efter 2013 års PISA-rapport begärde en utredning från OECD för att ta reda på vilka faktorer som gjort att Sverige halkar efter noterade vi speciellt en av anledningarna som undersökningen pekade på: svenska elever tror inte att arbete och resultat hör ihop. Därför fokuserar våra lärare extra på att visa på den här viktiga principen. Genom att hjälpa ditt barn att uppnå konkreta resultat skapar vi motivation och självförtroende som består. När ditt barn själv upplever resultaten som kommer av att studera effektivt och tillräckligt mycket blir kopplingen mellan arbete och resultat tydligt. För varje ny framgång vi skapar blir kopplingen starkare vilket skapar en positiv spiral.

“Tidigare forskning har pekat på att det inte bara är läxornas omfattning som ser ut att ha betydelse för elevernas prestation, utan också i vilken grad lärarna följer upp de läxor som görs.” – 2013 års Timms-rapport som jämför skolutvecklingen i de olika nordiska länderna.

Vi tillbringar en stor del av vår tid i skolan. Vår tid är inte oändlig och förtjänar att brukas med allvar. Allakando ser till att tiden används mer ändamålsenligt och effektivt samt att arbetet inför proven blir ordentligt genomarbetat.