Frekvenstabell

En frekvenstabell är ett sätt att organisera data. Låt säga att vi vill mäta om en tärning har samma sannolikhet att ge alla sex siffror, eller om den är obalanserad på något sett. Det vi kan göra då är att kasta tärningen att antal gånger och skriva ner vad vi får för resultat. Om vi då ser att vi har fått till exempel många fler sexor än ettor så vet vi att tärningen inte fungerar som den ska!

Men för att se om tärningen verkligen är balanserad så måste vi kasta väldigt många kast. Låt säga att vi kastar tärningen 100 gånger. Om vi skriver ner resultaten av dessa kast så blir det 100 stycken nedskrivna tal, och då kan det vara svårt att se om något av resultaten är överrepresenterat. Därför kan man sammanfatta resultaten i en frekvenstabell. En frekvenstabell är en tabell med två rader: En rad som anger de möjliga resultaten, och en rad som anger hur många av det resultatet man fick.

Räkneexempel och förklaringar

Exempel: Rasmus har en liten påse med godis.

Godisarna kan vara antingen röda, blå eller gula. Rasmus bestämmer sig för att skriva ner de olika färgerna medan han äter upp godiset. Då får han:

röd, röd, gul, röd, blå, gul, gul, röd, blå, röd, gul, blå, gul, gul, blå, röd, gul

Gör en frekvenstabell över godisets färger!

Svar: Vi vill göra en frekvenstabell, så vi kan börja med att bara skriva ner de olika möjliga utfallen i mätningen. I det här fallet är det röd, gul och blå. Grunden till vår frekvenstabell ser då ut som:

Nu kan vi börja stoppa in antalet för varje färg! Vi börjar med röd. Om vi räknar antalet röda i Rasmus lista:

röd, röd, gul, röd, blå, gul, gul, röd, blå, röd, gul, blå, gul, gul, blå, röd, gul

Nu kan vi kolla på gult. Räknar vi antalet gula i Rasmus lista:

röd, röd, gul, röd, blå, gul, gul, röd, blå, röd, gul, blå, gul, gul, blå, röd, gul

Så ser vi att det är 7 stycken gula godisar. Vi fyller i det i frekvenstabellen under gul:

Och sist kollar vi antal blå:

röd, röd, gul, röd, blå, gul, gul, röd, blå, röd, gul, blå, gul, gul, blå, röd, gul

Antalet blå är 4 stycken. Vi fyller i det i frekvenstabellen och får då att frekvenstabellen slutgiltiga form är:


Exempel: Vi kastar en tärning 20 gånger.

 Vi får resultaten 1, 4, 2, 3, 2, 6, 6, 1, 6, 4, 5, 2, 3, 2, 1, 1, 5, 3, 4, 4. Gör en frekvenstabell av resultaten. 

Svar: En frekvenstabell består av två rader, där den ena raden visar de möjliga utfallen. Låt oss fylla i den raden direkt:

Vi vill nu fylla i den undre raden. Vi börjar med att kolla på hur många av tärningskasten som blev 1. Om vi räknar ettorna i resultaten:

1, 4, 2, 3, 2, 6, 6, 1, 6, 4, 5, 2, 3, 2, 1, 1, 5, 3, 4, 4

Här ser vi att det var fyra stycken. Alltså kan vi fylla in 4 i den cell som motsvarar resultatet 1:


Nu vill vi se hur många av tärningskasten som blev 2. Vi räknar tvåorna: 

1, 4, 2, 3, 2, 6, 6, 1, 6, 4, 5, 2, 3, 2, 1, 1, 5, 3, 4, 4

Vi ser att det blev 4 stycken tvåor. Vi fyller i det i frekvenstabellen:

Och så fortsätter vi så! Resultaten har tre stycken 3:or, fyra stycken 4:or, två stycken 5:or och tre stycken 6:or, så den fulla frekvenstabellen ser ut som:

Så hjälper Allakando dig till toppresultat i skolan

Plugga högskoleprov

Mattehjälp för alla åldrar

Slipp stressen och höj betygen med en personlig studiecoach! Allakando har över 15 års erfarenhet och hjälper varje år 26 000+ elever.

Plugga till högskoleprovet

Effektiva kurser som höjer betygen

Lär dig hela nästa års matte på bara fem halvdagar, kom förbered till nationella proven och mycket mer!

Plugga högskoleprovet

Allt du behöver inför högskoleprovet

Plugga på tusentals uppgifter med förklaringar, videofilmer och guider i vår webbkurs. Gå en intensivkurs eller få en personlig HP-coach!